Att välja uppvärmningssystem är något som orsakar huvudbry hos många husägare. Det är mycket som du måste tänka på. Med rätt uppvärmningssystem kan du både spara pengar och minska sin klimatpåverkan. Om du vill ha ett energisnålt värmesystem som är ekonomiskt och samtidigt skonsamt mot miljön finns det idag flera alternativ att välja mellan. Alla har dock sina för- och nackdelar beroende på vilka behov du har.
Bergvärme, jordvärme, luft/vattenvärmepump är bara några av de alternativ som finns att välja mellan. Det som ofta avgör vilket system ditt hus ska få är förmodligen priset. Därför ska vi titta närmare på de olika uppvärmningsmetoderna och jämföra dem så att du kan hitta ett alternativ som passar dig och ditt hus.
En kartläggning av de olika uppvärmningssystemen

Visste du att cirka 80 procent av ett hus energikostnader går åt till just värme och varmvatten? Då förstår du säkert att det krävs ett effektiv och prisvärt uppvärmningssystem för att värma ditt hus.
Det som de allra flesta villaägare eftersträvar, och förmodligen även du själv, är att hitta ett billigt, effektivt och klimatsmart uppvärmningssystem som dessutom är enkelt att styra.
De vanligaste värmekällorna idag är listade här nedan. Du kan sedan läsa mer ingående om de olika alternativen.
- Värmepumpar i olika utföranden som luft/vatten, frånluft eller luft/luft
- Bergvärme
- Jordvärme
- Panna som eldas med ved och pellets
- Kaminer
- Fjärrvärme
- Solenergi
- Golvvärme (som komplement)
Värmepumpen – den vanligaste värmekällan
Olika värmepumpssystem är klart och tydligt den värmekälla som är vanligast förekommande i svenska villor. Värmepumpen finns i olika typer och tar energi från exempelvis jordvärmen, bergvärmen eller luften utomhus. Den drivs med el men ger dig betydligt mer i förhållande till elförbrukningen den orsakar. Den värmepump som passar bäst för ditt hus, beror på ditt behov av varmvatten och värme, husets befintliga uppvärmningssystem, samt ventilationen.
Värmepumpar kommer i dessa utföranden:
- Frånluftsvärmepump – Den tar värme från luften i ventilationen och skapar ny värme i huset
- Luft/vattenvärmepump – Tar energi från luften utomhus och överför den till det vattenburna systemet i huset
- Luft/luftvärmepump – Samma princip som luft/vattenvärmepumpen men överför energi från luften utomhus till luften inomhus som värms upp
- Jordvärmepump – hämtar energi från marken och överför den till ett vattenburet system i huset
- Bergvärmepump – tar energi från ett borrat hål i berget och överför det till det vattenburna systemet
För- och nackdelar med de olika värmepumparna
Fördelar med frånluftsvärmepump:
- Kan användas när det både är varmt och kallt ute
- Kostar mycket mindre i installationskostnader
- Kan användas för både varmvatten, värme och ventilation
- Klimatsmart och ger hög återvinning
Nackdelar med frånluftsvärmepump:
- Kan bara spara 40–50 procent av energikostnader och värmebehov
- Passar bara för vissa ventilationssystem
Fördelar med luft/vattenvärmepump:
- Lång livslängd
- Mer effektiv än en frånluftsvärmepump och kan spara upp till 60 % av värmebehovet
Nackdelar med luft/vattenvärmepump :
- Dyr; kostar cirka 100 000 kronor
- Passar bara för värme och varmvatten
- Lämpar sig för villaägare från Mellansverige och söderut eftersom den utvinner värme ur luften utomhus bättre om klimatet är varmare
Fördelar med luft/luftvärmepump:
- Används till både luftkonditionering och för att värma luften inomhus, vilket gör att den är bra året runt
- Inte speciellt dyr (ligger runt 10 000–40 000 kronor, beroende på märke och kvalitet)
Nackdelar med luft/luftvärmepump:
- Måste kompletteras med ett befintligt elsystem
- Värmer inte upp varmvattnet
- Värmen kommer bara in från ett ställe i huset, vilket gör att den måste ställas centralt om du vill värma så många rum som möjligt
Fördelar med jordvärmepump:
- Relativt låga driftskostnader
- Lång livslängd; uppemot 20 år
- Kan värma upp hus upp till 80 procent
Nackdelar med jordvärmepump:
- Dyr; kostar uppemot 150 000 kronor
Fördelar med bergvärmepump
- Relativt låga driftskostnader
- Lång livslängd; uppemot 20 år
- Kan värma upp hus upp till 80 procent
Nackdelar med bergvärmepump
- Dyr; kostar uppemot 150 000 kronor
Jordvärme eller bergvärme?
När du läser om bergvärme respektive jordvärme, kan det vara svårt att veta vilken metod som är bäst eftersom de verkar ha ganska mycket gemensamt. Båda utnyttjar solens energi för att värma upp huset och vattnet men det fordras samtidigt olika förutsättningar för att installera det ena eller det andra. För det första hämtas energin ur jordvärmen på ett horisontalt sätt, medan den i bergvärmen sker vertikalt eftersom det har borrats ett hål i berget.
Det som är en gemensam nämnare är att det behövs samma typ av värmepump för båda värmekällorna och att de båda måste användas i samband med ett vattenburet uppvärmningssystem. Däremot kan storleken på pumpen komma att variera beroende på husets storlek och din egen energiförbrukning. När det gäller bergvärmen så har borrhålets storlek och djup betydelse. Är det djupare så kan en mindre värmepump räcka, men är det grundare så kan en större storlek vara lämpligare.
Elda med panna – en modern variant av kamin

De gamla vedspisarna i all sin ära, men idag finns det modernare kaminer och pannor som kan lämpa sig extra bra ute på landet. Dock krävs det att du kan hantera ved eller pelletslager och det fordras alltså en hel del manuellt arbete som vissa dock kan tycka är charmen med det hela. Det som sker är att vattnet värms upp i själva pannan och fortsätter vidare ut i ett radiatorsystem för att värma hela huset. En förklaring av de olika pannorna följer här nedan:
- Vedpanna – eldas med ved som förr i tiden. Dock brukar vedpannan kompletteras med en elpatron nuförtiden
- Oljepanna – eldas med olja men är mycket ovanlig idag på grund av att den inte är särskilt miljövänlig
- Pelletspanna – ett vanligt alternativ som kräver ett pelletslager. Du eldar sedan själv efter behov
- Kombinationspanna – använder flera bränsleslag som olja, biobränsle och el
Fördelar och nackdelar mellan de olika pannorna
De vanligaste pannorna idag är pelletspannan och vedpannan. Båda kräver manuell hantering och ett lager av ved eller pellets. De två pannorna måste ha ganska rikligt med utrymme och kräver en del underhåll, vilket gör att vissa personer tänker till en extra gång innan de skaffar dem. Båda modellerna ger låga bränslekostnader men vedpannan kan behöva kombineras med en elpatron. Med en pelletspanna kan du behöva sota emellanåt och den fordrar också en skorsten. Den är också relativt dyr att köpa om du inräknar installationskostnader. Räkna med 80 000–115 000 kronor.
När det kommer till oljepannan så är det mycket ovanligt att finna sådana pannor i dagens Sverige. Den är visserligen driftsäker men ger dig höga löpande kostnader och är inte speciellt skonsam mot miljön. Det är då bättre att skaffa en kombinationspanna där olja till en viss del ingår som bränsleslag. Den kräver dock ganska höga installationskostnader och måste klara av säkerhetskraven. Det som är bra med den är att den växlar bränsleslag, beroende på hur eltaxan ställs om och så vidare.
Elda i kamin – den traditionella metoden
Om du tycker att den gamla braskaminen inte får den uppmärksamhet den borde, så kan du välja att ta tillvara på de gamla tidernas uppvärmningssystem och elda i en kamin eller eldstad. Detta är inte bara behagligt under den kalla årstiden, utan ger även en hög mysfaktor som inte återfås med andra typer av värmekällor på samma sätt. Olika kaminer som du kan välja mellan är:
- Kakelugn
- Vedspis
- Braskamin
- Öppen spis
Att elda i kamin innebär oftast inte att varmvattnet värms upp i ledningarna, så där behövs ett komplement. Däremot får du det ordentligt varmt i huset. Det ska dock nämnas att det finns vattenmantlade kaminer med en del fylld av vatten, varpå vattnet leds runt i huset och värmer upp alla rum. Kraven med en kamin, är att rökkanaler fungerar som de ska och att sotaren kommer och gör regelbundna hembesök. Det fordrar också att du hela tiden har en överblick av vad som sker och att du inte lämnar elden brinnande när du går hemifrån.
Fjärrvärme – för dig som vill göra det enkelt för dig
Fjärrvärme fungerar som ett gemensamt uppvärmningssystem för en större andel hus eller områden. Värmen produceras i gemensamma kraftvärmeverk och går direkt till de olika husens uppvärmningssystem, där de kopplas med två värmeväxlare – en för kranvattnet och en för element och ledningar. Dock kan du ibland inte bestämma helt och fullt när du vill sätta på elementen hemma, eller rättare sagt hur kraftigt du vill ha värmen. Detta kan göra att det kan bli lite kallt innan kylan har hunnit etablera sig ordentligt, speciellt i fastigheter.
Den stora nackdelen med fjärrvärme, är att den inte alltid finns på den plats du bor på. Detta är synd, eftersom många har en förkärlek för just fjärrvärme. Detta är nämligen ett enkelt uppvärmningssystem, har låg driftskostnad, påverkar inte miljön särskilt negativt, fordrar litet utrymme och är i princip underhållsfritt. Det är också stabilt och mycket pålitligt och är mångas favorit om du vill undvika manuellt arbete eller alltför dyra kostnader.
Solenergi
Något som sprider sig som en löpeld runtom i Sverige, är de populära solpanelerna som du kan få ett statligt bidrag för, om du installerar dem. Ofta krävs ett komplement till solenergi, speciellt i vårt mörka land som inte ser solen så ofta som vi skulle vilja. Skilj på solceller och solfångare:
- Solceller omvandlar solenergin till el
- Solfångaren omvandlar solenergin till värme
Solenergi är bland den mest klimatsmarta värmekälla du kan ha, men det kostar ganska mycket att installera den och den tid som dröjer innan du har tjänat in kostnaden, sträcker sig till drygt 15 år. Dock har du möjligheten att sälja ut överskottselen och du får ju också, som sagt, ett statligt bidrag på 30% av investeringskostnaden; en siffra som nu höjts från 20%.
Vilka komplement behöver jag till solenergi?

Solenergi måste i nästan samtliga fall, kombineras med något annat uppvärmningssystem eller värmekälla för att klara av de behov som huset och husägaren har. Många människor använder solenergin till den vanliga köpta elen eller som ett komplement till exempelvis en vedpanna. Under sommarhalvåret kan solenergi brukas betydligt mer av förklarliga skäl, och på så vis kan vattnet värmas upp helt och fullt på det viset. Under hösten och våren måste det ske i en kombination och under vintern är det ovanligt att använda sig av den överhuvudtaget.
När du ska välja nytt uppvärmningssystem
Som så många andra moment när det kommer till hus, renovering och dylikt, är planering och grundläggande koll en mycket viktig fas. Det första du bör göra är att ta reda på hur ditt hus värmebehov ser ut i dagsläget. Vet du inte hur du ska göra, kan du kontakta en energi- och klimatrådgivare på din kommun, som berättar för dig hur dina värmekostnader ser ut i förhållande till grannarnas och kvarterets. Du bör alltså se över dina värmekostnader och hur mycket energi ditt hus slukar varje månad för att göra en rimlig bedömning.
Nästa steg är att fundera över hur du kan minska på uppvärmningskostnaderna genom att till exempel tilläggsisolera väggar och tak, spara varmvatten med andra duschmunstycken eller blandare samt inspektera det befintliga värmesystemet. Detta är inte bara för att se vad du själv kan göra besparingar på – det är också ett sätt att ta reda på om du kan använda dig av ett billigare men mer effektivt uppvärmningssystem.
Gör en checklista över dina och husets behov
Innan dess bör du också göra en checklista på vilka behov du själv har och hur frusen, bekväm, flexibel och miljömedveten du är. Kan du växla mellan olika metoder, besitter du stora kunskaper om vissa saker för att kunna hantera dem eller vill du ha ett självgående system? Du bör även se hur ditt hus kan klara av ett visst uppvärmningssystem, beträffande utrymme i och utanför huset, om taket lutar mot söder för solpaneler och så vidare. Det spelar också stor roll om du bor i stan eller på landet – i stan är fjärrvärme eller värmepump det vanligaste och på landet är pelletspanna något som ofta fungerar bra. Dock är värmepumpen ett alternativ som ökar mer och mer i popularitet, oavsett var folk bor.
Börja jämföra!
När du har utforskat ovanstående moment, är det dags att börja jämföra uppvärmningssystem. Vi kan sammanfatta dessa punkter i en lista:
- Se över dina värmekostnader
- Se hur du eventuellt kan sänka dina värmekostnader eller om något är fel i huset, genom att vidta olika åtgärder innan du skaffar ett nytt uppvärmningssystem
- Gör en checklista för dig och husets behov och förutsättningar
- Börja titta på olika alternativ
Förhoppningsvis är du en smula visare och kan ta ett beslut om vilken värmekälla som är lämpligast för dig och ditt hus.
Läs mer: Du kan spara in på uppvärmningskostnaderna genom att isolera vinden