Husgrunden är, om man ska uttrycka sig lite vitsigt, den grund som huset står på och därmed en av dess allra viktigaste beståndsdelar. En dålig husgrund är det svårt att göra något åt, och kommer att leda till stora problem för huset. Kanske inte omedelbart, men definitivt på lite längre sikt. Man kan säga att det i grund och botten finns två vanliga husgrunder som används i Sverige i dag – betongplatta eller plintgrund. Plintgrunder är vanligare för sommarstugor och fritidshus, men mer sällsynt när det gäller året runt-hus, medan betongplattor finns i en del olika utföranden och är det vanligaste alternativet.

Betongplatta

En betongplatta är en gjuten platta av betong som placeras på marken. Dock inte direkt på marken, utan ovanpå ett antal isolerande och dränerande lager, för att förhindra fuktskador. Det har annars tidigare varit ett problem med äldre tiders betongplattor, att det lätt uppstod vattenskador. Moderna konstruktioner av betongplattor ska inte ha några sådana problem. En variant på betongplattan är källargrunden, där plattan grävs ner, och det ovanpå den finns ett källarlager. Även där krävs det god dräneringsförmåga och isolering, och äldre tiders källargrunder behöver idag ofta dräneras om då den gamla tekniken visat sig inte hålla måttet.

Plintgrund

En plintgrund består av ett antal plintar som bär upp ett antal balkar som i sin tur bär upp huset. Denna typ av husgrund har ett antal för- och nackdelar, där den främsta fördelen är dess enkelhet, och att den kan användas även där markytan inte är speciellt slät. En variant på plintgrunden är krypgrunden, som fungerar på ett likartat sätt, men vanligtvis har en ”yttermur” längs markytan. Båda dessa typer av husgrund kan få vissa problem med fukt- och mögel om de inte konstrueras på ett bra sätt.

Ska du bygga ett helt nytt hus? Läs: Så bygger du ditt hus (steg- för-steg-guide)